Science – gruppe B – marts 2014

Organisk kemi og miljø i Danmark og Sverige

Eleverne i begge lande udfører forsøg, skriver resultater i fælles dokument og besvarer spørgsmål.

Af Jens Christiansen, lærer på Sct. Jørgens Skole (DK)

Kuls forbrænding i ren oxygen gennemføres af alle elever i begge lande. Forsøget er bestemt af lærergruppen.

Forsøget filmes og lægges i et fælles dokument i Google drev. Forsøgsresultaterne drøftes via Skype i 8 elevgrupper. Hver elevgruppe aftaler et nyt forsøg, udfører forsøget og drøfter resultaterne via Skype.

Vores forsøgsvejledninger – forsøg 1

Materiale

Jumboreagensglas, reagensglas, vinkelbøjet glasrør, prop med et hul, statik, gasbrænder, druesukker, kobberoxid (CuO), kalkvand.

Hæld en teske fuld kobberoxid og en teske fuld druesukker ned i jumboreagensglasset. Bland stofferne sammen ved at ryste glasset roligt.

Lav en opstilling som vist på tegningen.

Riskanalys: Man kan bränna sig på brännaren och på tändstickorna. Provröret kan spricka, och vi kan få kalkvatten i ögonen. När man hetter upp kopparoxid och druvsockret i provröret, kan korken flyga av.

Filmplanering: Vi filmar med vår mobil, som vi har i gruppen. Vi börjar med en presentation, där vi redogör, vad vi ska göra i denna videon samt matreal. Sedan pausar vi, och under tiden förbereder vi oss för labben, vi ska göra i vårat arbete. Vi börjar med att hälla i kopparoxid och glukos/druvsocker, vi hättar upp provröret med koppar och glukos. Gasen, som vi får ut av koppar och glukosen. Gasen kommer åka ner i kalkvattnet, och så ser vi, vad som händer

Utförande

När vi brände med brännaren på provröret fullt med glukos och kopparoxid, så kom det ut en vit rök, som vi sedan ledde ut från provröret med hjälp av en slang . Den vita och illaluktande röken hamnade tillsist i ett provröret med kalkvatten.

Resultat

Kalkvattnet blir klart eller grummligt, om ämnet innerhåller koldioxid så blir kalkvattnet grumligt, om ämnet inte innerhåller koldioxid, så blir det klart. I vårt fall blev kallkvattnet grumligt.

Slutsats

När vi hade blandat i druvsockret och kopparoxiden i provröret och kopplat det till ett annat provrör med kalkvatten, började vi hetta upp provröret med kopparoxid och druvsocker. När det blir varmt, uppstår det en reaktion: CuO C6H12O6 CO2 Cu.

Kopparoxid + druvsocker → koldioxid+koppar

För att bevisa att det är koldioxid, som bildas, leder vi ner koldioxiden till kalkvattnet, som skall bli grumligt, om det är koldioxid. Det blir koldioxid. I det upphettade provröret bildas koppar, för att i kopparoxiden finns det koppar joner, som omvandlas till koppar i atomform.

5 energi frågor!

Lærergruppen havde udarbejdet fem spørgsmål om elproduktion i Danmark og Sverige. Besvarelserne blev diskuteret i grupperne via Skype og Google drev.

1. Vad kan vi göra för att minska koldioxid utsläppen? Ved at få flere vindmøller og solcelle-paneler.

2. Vilka energi källor skall Sverige använda mer och mindre av? I skulle bruge mindre atomenergi og mere vindkraft.

3. Vilka energi källor skall Danmark använda mer och mindre av? Vi skal bruge mindre kul og mere vind- og solenergi

4. Vilka är konsekvenserna med kärnkraft? Och vad är konsekvenserna med kolkraft?Konsekvenserne ved atomenergi er, at det forurener rigtig meget, og konsekvenserne med kulkraft er, at det forurener.

5. Vilket land Släpper ut mest koldioxid mellan Danmark eller Sverige? Och vilka energi källor borde uteslutas? Danmark.

1. Hvad er kondenskraft? Är en typ av värmekraft, som enbart producerar elektricetet.

2. Hvad kan vi gøre for at formindske kuldioxid produktionen? Vi skall sluta förbränna fossila brännslen och använda mera flödesresurser som vindkraft.

3. Hvorfor bruger Sverige kraftvärme? Är värmen, som kommer från ett kraftvärk efter förbränning (spillvärme).

4. Er der stor forskel på Danmarks og Sveriges metoder? Sverige har fler olika metoder än danmark, vilket kan vara bra och dåligt, dock har sverige 46% vattenkraft medans danmark har 67% kolkraft.

5. Hvorfor bruger Sverige ikke kul? För att kol släpper ut ofantliga mängder av koldioxid, som inte är bra för våran värld. Sverige har inte någon egen kol i våran mark, så om vi skulle ha kolkraft, skulle vi vara tvungna att köpa in från länder med mycket kol.

Reklamer

Skriv et svar

Udfyld dine oplysninger nedenfor eller klik på et ikon for at logge ind:

WordPress.com Logo

Du kommenterer med din WordPress.com konto. Log Out /  Skift )

Google+ photo

Du kommenterer med din Google+ konto. Log Out /  Skift )

Twitter picture

Du kommenterer med din Twitter konto. Log Out /  Skift )

Facebook photo

Du kommenterer med din Facebook konto. Log Out /  Skift )

Connecting to %s