Samfundsfag/historie – gruppe A – maj 2013

Barns villkor på 1900talet

Af Sofia Knüppel, Rakel Cedersjö, Klass ⅚, Glasbergsskolan

Upplägg
Hur hade barn det under det förra århundradet? Vilka likheter och skillnader fanns i de
tre nordiska länderna under denna tid? Vilka händelser har varit betydelsefulla för att
förbättra för barnen under 1900talet i Norden? De tre klasserna arbetade med dessa
frågor tillsammans med en idé om att det gränsöverskridande samarbetet skulle hjälpa
barnen att koppla samman större historiska händelser med barns vardagliga villkor
under 1900talet med speciellt fokus på barns villkor i skolan. Barns villkor på 1900talet
rymdes inom varje lands läroplaner i ämnet. Här samarbetade vi lärare utifrån
respektive läroplan för att hitta en gemensam nämnare att arbeta med.

Barns villkor under 1900talet delades upp i tre delar. En grupp elever skulle undersöka
hur det var i början på 1900talet, en grupp hur det var i mitten samt en grupp hur det var
i slutet på 1900talet.

Under arbetet med 1900talets historia arbetade eleverna i klassmatchgrupper
bestående av ett antal elever från varje skola, dvs varje grupp bestod av elever från
Norge, Danmark och Sverige. Tanken var att eleverna skulle jämföra och lära av
varandra, samt att dra slutsatser utifrån varandras presentationer. I varje grupp ingick
det totalt ca 10-12 elever (3-4 från varje land, ibland fler).

Förhoppningen var att våra elever skulle uppnå en förståelse för hur de större historiska
villkoren som präglande de tre nordiska nationerna på olika sätt också hade en
påverkan på barns levnadsvillkor under detta århundrade. Vår önskan var att våra
elever skulle uppnå denna förståelse på ett mer levande sätt genom det
gränsöverskridande samarbetet med en idé om ’learning by teaching’ dvs att eleverna
skulle utgå ifrån sin nations historia och därefter dela med sig vad de lärt sig till sina
nordiska klassmatchkamrater för att sedan tillsammans se vilka likheter och skillnader
de hittade och samtala om vad dessa skillnader kunde beror på.

Samfundsfag - foto 1

Det gränsöverskridande samararbetet har handlat om att eleverna arbetat i
klassmatchgrupper där elever från de tre nationerna deltagit. Tekniken i samarbetet var Adobe Connect. Vi eftersträvade att arbeta med en realtidsmodell där inhämtad
information skulle delas, diskuteras och jämföras för att utifrån det dra lärdomar om
likheter och skillnader mellan de tre nationerna och barns villkor under 1900 talet. Förutom förberedelsearbetet i respektive klass så sågs vi tre gånger i adobeconnect.

Uppgift 1) eleverna skulle ta reda på hur det var i det egna landet med tonvikt på
skolgången

Kopplat till den uppgiften skulle också varje lärare presentera ett material på den
gemensamma bloggen där eleverna kunde gå in och ta del av respektive lands
presentation. Inspiration till detta upplägg togs från ’flipped classroom’ idén.

Uppgift 2) eleverna skulle koppla upp sig i AC för att dela med sig av vad de hittat

Uppgift 3) eleverna skulle identifiera likheter och skillnader baserat på den information
de fått fram

Samfundsfag - foto 2 redigeret større

Valet av realtidskommunikation i AC berodde på att eleverna efterfrågat mer samarbete
med eleverna från de andra länderna och att man sett att AC skulle kunna vara en
teknisk möjlighet i projektet då man från skolledningens håll accepterat
användarvillkoren för just den programvaran. Detta var viktigt då användarvillkor skiljer
sig åt på de tre skolor som samarbetar inom samfag.

Utöver AC användes även filmade korta föreläsningar från en av oss svenska lärare och
en norsk lärare som lades upp på den gemensamma blogg samfagsgruppen har
http://gnu-historia.blogspot.se

Samfundsfag - foto 3

Utfall
Tyvärr gick det inte som vi hade hoppats då det visade sig att vi givit våra elever olika instruktioner gällande vad uppgiften skulle handla om och på vilket sätt eleverna skulle förbereda sig vid första tillfället. De danska eleverna hade förberett att berätta om sin egen skoldag idag vid första tillfället, de norska eleverna hade färdiga powerpoints med redovisningar gällande barns villkor och våra svenska elever hade förberett ett samtal med stödord på minneslappar att utgå ifrån. Denna variation visade sig bli svår för våra elever att hantera, men trots detta visade de god samarbetsvilja och ansträngde sig så gott de kunde för att arbeta med sin uppgift. Eleverna fortsatte med att arbeta med uppgiften de fått, dvs att sammanställa nationsspecifik information, dela presentation via AC men de kom aldrig in på att jämföra sitt material.

Erfarenheterna från bruket av AC är att ljudet är ett förfärligt stort hinder. Det är mycket svårt att få till ett AC möte utan besvärande eko. Vidare har barnen mycket svårt att förstå varandras talade språk, men de uppvisar ett fantastiskt tålamod att över överbrygga dessa språkbarriären med olika tekniker som att använda goggle translate när de chattar samt förstärker det talade språket med kroppsspråk.

Lärdomar
Lärdomarna från denna omgång av det gränsöverskridande samarbetet var att uppgiften blev för svår för våra elever. Det var för många svårigheter att överbrygga. Svårigheterna bestod framförallt i att uppgiften var för utmanande i sitt utförande. Dels hade eleverna fått olika information kring hur uppgiften skulle lösas, dels var det för många elever i varje klassmatchgrupp så det var svårt att få igång ett gränsöverskridande samtal där alla elever var involverade. Dessutom var det svårt att dela information i Adobe Connect i realtid genom de innehållsrika ppt som eleverna tillslut skapat, vilket innebar att de aldrig nådde fram till uppgift 3 i upplägget. Vidare hade varje klassmatchgrupp stora bekymmer med att få ljudet att fungera. Utöver det sprang vi lärare omkring i Glasbergsskolan mellan våra grupper så vi förlorade tid till att förflytta oss istället för att lägga den tiden på att guida eleverna.

Skulle vi göra om detta hade vi gjort mindre grupper. 2 elever från varje land i varje grupp vore kanske idealt. Dessutom tänker vi att vi som nordisk lärarteam, trots att vi tyckte att vi var så samstämmiga, skulle gjort ytterligare en avstämning innan eleverna kopplade upp sig för att kontrollera att vi har en gemensam bild över vad som skall ske och när. Vidare funderar vi på om det inte vore en idé att vi delar läraransvaret mellan oss nordiska kollegor så att vi sitter inne i AC grupper istället för att fokusera på våra svenska elever om man skall arbeta i en synkron modell.

För att komma åt att jämföra barns villkor på 1900talet i de tre nordiska länderna hade kanske en mer strukturerad och avgränsad uppgift varit hjälpsam? Nu blev barnen indelade i grupper kopplade till i en tidsperiod, men kanske borde varje tidsperiod också varit inriktad på ett par förutbestämda teman så att barnens sökande efter information fått lite mer guidning och därmed lättare kunnat göra jämförelser. Med ett upplägg där jämförelser står i centrum tror vi också att det är bättre med en asynkronmodell, dvs att man delar materialet till varandra och arbetar med det i lugn och ro i på sin egen skola. På så sätt kan man fördjupa sig i materialet, lägga tiden på innehållet snarare än teknikstrul samt bearbeta språksvårigheterna med stöd av t.ex. google translate genom att arbeta med de nordiska texterna. För att bemöta elevernas önskan om att samarbeta i realtid behöver vi fundera vidare på hur vi löser det på ett klokt sätt så att vi får ihop lärmål med ett gränsöverskridande mervärde i undervisningen.

Reklamer

Skriv et svar

Udfyld dine oplysninger nedenfor eller klik på et ikon for at logge ind:

WordPress.com Logo

Du kommenterer med din WordPress.com konto. Log Out /  Skift )

Google photo

Du kommenterer med din Google konto. Log Out /  Skift )

Twitter picture

Du kommenterer med din Twitter konto. Log Out /  Skift )

Facebook photo

Du kommenterer med din Facebook konto. Log Out /  Skift )

Connecting to %s